Skip to main content

En veckas semester for förbi

malin sörmlind, långasjön

Jo, semestern kom och gick. Eller ja, förspelet till den kommande semestern det vill säga. En vecka går fort hörni. Sen har jag i och för sig jobbat en hel vecka också, men det var en tuff vecka och jag var inte riktigt bloggig där och då. Men ett inlägg om detta kommer så fort jag hamnat i rätt mode.

I vilket fall som helst..

Jag överraskade Ludde med en ny kamera i för tidig födelsedagspresent och den anlände lyckligtvis samma kväll som semestern började. Så jag tror att ni har en liten aning om vad vi gjorde hela veckan. Vi var inte direkt hemma så mycket. Nej, vi for mest land och rike runt med varsin kamera i handen. Tiden bara flög förbi när vi satt där i bilen, lyssnade på musik lite för högt för våra öron skull och höll handen precis som ett nyförälskat par i tonåren.

Ludde plåtar ju i en helt annan stil än vad jag gör, men jag har alltid varit ytterst fascinerad över det sätt han ser världen. Och det är så vackert att jag ibland tappar andan. Kika absolut in på hans sida, jag lovar att du kommer att trivas där inne. Jag älskar att lära mig nya saker så mitt mål för veckan var att jag skulle lära mig att plåta HDR. Problemet här är att jag är mer en instant gratification kind of girl. Jag vill ta en bild och ganska direkt se att den är magisk eller att den tar upp värdefullt utrymme på mitt minneskort och direkt måste elimineras. Så jag hade ganska stora problem att ta tre eller fem bilder och sedan behöva VÄNTA tills jag kommer hem och dra igenom bilderna i hela två program innan jag ser om det är bajs eller bra. Stora issues här. Väntan är ju inte direkt någonting som jag skulle vinna en tävling i… Någonsin.

Men vi hade roligt och vi var tillsammans, det är väl huvudsaken. Ovan ser ni en av mina alster från veckan. Jag tycker om den.

Jag har en romans

cissi-julius-svartvitt, cecilia jäögenmark, julius bjurbrandt, kärleksporträtt, malin sörmlind, sörmlind, sörmlinds

Jag har en romans, den är djup och har varat i flera år nu så den är ganska seriös. Men ibland är jag busig och petar lite på gräset där på andra sidan staketet. Bara för att se om jag kanske blir förälskad likt en tonåring och fnittrar till. Ibland är det roligt att fantisera och prova på. Men mitt hjärta och mina tankar är alltid på samma ställe.

Romansen är med svartvita bilder. Jag vet inte varför, men jag tycker att det förmedlar känslor på ett helt annat sätt. Det blir mer rent, rakt på.

Det här är dock min teori:

Man skalar bort all färg som talar om för betraktaren i förväg hur den skall känna inför bilden. För färg gör dig glad, det är inplanterat i våra hjärnor, det är instinkt. Men om du skalar bort all den färgen så måste motivet berätta en historia och ta dig på en resa. Du som betraktare tar sedan ett beslut om hur du skall känna. Vad du ser i bilden och hur du tolkar den.

Vad tycker du? Föredrar du färg eller svartvitt?

Jag bjuder er idag på en bild på paret Cecilia och Julius. De är ett sådant där par som gör att man står och flinar bakom kameran. De är så kära att man själv blir kär i dem och vill be någon annan ta bilderna så att man får stå emellan dem och få en puss på vardera kind. Så att de sedan kan förstora upp bilden till en stor canvas 100×70 cm och ha i sitt vardagsrum och minnas vår fantastiska dag tillsammans!

Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.