Skip to main content

Say it don´t spray it Bro

Den här veckan leker vi en otroligt rolig lek i det Sörmlindska hushållet. Vi har lekt något som jag valt att kalla;

Say it don´t spray it Bro..

Ni vet själva hur det kan vara ibland, man kommer in i perioder då man fastnar för olika uttryck och sedan använder man dem så frekvent att ens omgivning fnittrandes börjar räkna hur ofta du faktiskt säger just detta ord eller denna fras. Och ofta är man inte ens medveten om att man gör det. Det bara händer.

När jag var liten hade familjen en vän som alltid och då menar jag alltiiid använde ordet vettu. Jag räknade en gång och i en spännande berättelse på fem minuter använde han ordet vettu med en liten paus efteråt för reaktion hela 78 gånger. Det är ändå ganska imponerande. Framförallt om man inte alls är medveten om det hela.

Under åren har även jag haft några personliga favoriter. En liten hall of fame if you will En utav dem var “Hoppsan Kerstin!” Men sedan skaffade vi ju katten Kerstin och det blev en sådan taskig stämning varje gång jag sa det och hon trodde att jag ville henne någonting. En annan är whaddapp people. Den kan fortfarande slinka in ibland om man inte passar sig väldigt noga. Fantastiska nyheter är en som jag har kampats med de senaste månaderna. Problemet med den är inte själva orden i sig, för de är ju faktiskt ganska trevliga att mötas av. Nej, det är tonfallet. Orden spottas ut i ton som är en härlig kompott av ironi och bitterhet. Om något går helt fel, om jag till exempel ramlar eller spiller så är det enligt min åsikt bättre att säga "Men.. Fantastiska nyheter" än att gå direkt till trucker mouth.

En annan är "Jooo då.." Också sagt i en ganska bitter ton. Om något är så urbota dumt att det inte ens finns något att säga, eller man lyckas göra någonting som absolut inte alls var som man tänkte sig, liksom helt fel.. Det är här frasen kikar in och kirrar jobbet. Det är lite nuff said efter det. Man kan säga ABSOLUT istället om man hellre vill det. Båda fungerar, jag har provat massa gånger.

Ludwig däremot är en liten kameleont när det kommer till att använda speciella fraser. Han delar upp det så pass att man inte reagerar. Eller så säger han det hela tiden, jag har ju så taskigt närminne numer så han kanske säger det tjugo gånger på en timme. Ingen vet.

Regler:

Ni väljer vardera tre ord eller fraser som den andra icke får säga under hela veckan och skriver upp dessa på någon form av lokal anslagstavla. När ni sedan råkar säga något utav dessa ord eller fraser som står på tavlan är det fullt tillåtet att både peka, skratta och eventuellt lite hån. Sedan skriver ni helt enkelt upp detta fatala misstag på anslagstavlan och tro mig under veckans gång kommer pappret att bli fullt med små pinnar och streck. Iallafall under mitt namn. Vad man vinner bör man bestämma innan leken börjar. För allas trevnad.

De ord eller fraser jag icke får säga:

“Men, vad säger du nu för dumt..?” (Används av mig när jag inte förstår vad Ludde säger eller frågar mig. Ganska ofta med andra ord.)

“Okej.. Det var så här..” (Används när jag ska förtälja en fantastisk saga från mitt liv.)

De ord eller fraser som Ludde icke får säga:

“Tror du…” (Tätt följt av frågor så som att man kan fiska där, eller parkera där, eller köpa det där. Du har bott här i sju år, det finns typ sju gator. Come on dude.”)

“Men…” (Används av Ludde när han ska motbevisa mig, tydligen viktigt att ha händerna på höften och köra någon form av vickning på rumpan.)

————

Game on. Bring it. Let´s do this.

Spänningen är sisådär olidlig. Man skulle kunna säga att jag leder på det icke braiga viset.

Öppet brev till tomten

Hej tomten.

Jag vet att vi har en märklig och smått spänd relation du och jag. Det är delvis mitt fel och jag känner att det kanske är dags att vi talar ut. Jag har ju ändå två små brorsdöttrar nu så det känns som att vi kommer ses lite då och då de närmsta åren och jag vill inte att det ska bli en konstig stämning oss emellan.

Du har alltid, om jag ska vara riktigt ärlig, skrämt skiten ur mig. Du kommer smygandes runt huset när det är mörkt, du bär en plastig mask som inte ens sitter fast ordentligt, du fejkhaltar med en gigantisk illaluktande jutesäck på ryggen och du vill alltid kramas innan man får sin gåva. Det sistnämnda är någonting som jag personligen inte uppskattar. Jag har lite svårt för att vara nära människor som jag inte känner och jag värdesätter mitt egna space. Jag anser att en byteshandel där jag byter en kroppslig kontakt mot en gåva inte är någonting som jag vill utsätta mig för. Det hade nog underlättat om jag hade fått se dig i ögonen, om jag hade fått se ditt riktiga jag. För jag gillar inte när människor bär en mask. Det känns så oärligt på något vis. Men jag tror att du är hur snäll som helst. Verkligen! Jag har bara så svårt att läsa av dig.

Felet som jag tror att jag har gjort och den björntjänst jag har givit mig själv är att jag har gjort så som jag blivit hejad till. Ge tomten en kram Malin, krama tomten, hurrade familjen i kör. Och Malin två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio år log glatt och gjorde som familjen önskade. Gång på gång, år efter år, paket efter paket log hon och gav dig en kram.

Sedan sa jag nej tack men du kan få en high five kompis. Och istället för att se det som att jag gjorde ett val och stod upp för mig själv. Att jag var stolt över det omformade jag känslan till rädsla. Och det har byggts på under nästkommande tjugo år. En tomte på tv och jag känner hur jag vill svimma. Hör jag den frågan; Finns det några snälla barn?! Då vill jag skrika, jag måste gömma mig, helst för alltid.

Och så kan vi ju inte ha det hörru tomten. Vi måste ju bli bundisar du och jag.

Som jag ser det måste vi ta det lite light i början. Vi kanske kan le lite mot varandra och sedan under årens lopp bygga upp detta, ta en kaffe och lära känna varandra. Om en månad anländer du och jag ska göra mitt allra finaste för att inte lyda min instinkt som skriker att jag ska ge dig en blänkare, resa ragg, fräsa och springa och gömma mig under en säng. Och du kanske kan försöka hålla dig ifrån det där som vi talade om tidigare. Byt ut den där illaluktande säcken mot en fräsig dramatenväska, det är bättre för kroppen. Ring innan så tänder vi en lampa så du slipper smyga längs huset och för guds skull, sök läkarvård för haltandet, det kan ju inte vara nyttigt att halta i så många år. De kanske kan laga dig!

Jag tror att om vi hjälps åt, så kan vi nog lösa det här. Det kommer inte att bli enkelt, men det finns hopp för oss.

Ta hand om dig och flyg försiktigt med renarna.

Med vänlig hälsning

Malin Sörmlind

Sex saker som Malin säger….

Det här känns som ett sådant ämne som vi skulle kunna skriva en hel bok om. I min hjärna händer fantastiska saker på en ständig basis. Men man måste flytta lite rundor på saker för att all briljans ska få plats där inne. Jag minns nästan aldrig vad saker heter längre utan min hjärna döper om det till någonting helt annat som känns sjukt logiskt där och då. Jag döper allt som oftast om människor också, helt som jag själv vill. Därför kallar jag ganska ofta människor för Dude, Chefen, Ni, Du eller Maestro.

Ofta leder mina små felsägningar och Kreativa namngivelser till goa skratt och det är lite det som är tanken med hela det här inlägget. Låt mig bjuda er på en smakis av min värld, här levererar jag det första av  förhoppningsvis många inlägg av;

Ska jag göra den naken?
Betydelse: Skall jag ta denna kniv och skära ner kartongen så att den enkelt kan vikas ihop och inte tar lika mycket plats?

Du behöver inte släcka.
Betydelse: Du behöver inte knyta snörena eller dra upp dragkedjan på mina skor.

Jag behöver ha en zippi zippi.
Betydelse: Jag skulle behöva en tröja med en dragkedja.

Är det mumu?
Betydelse: Är detta kokött?

Jag hittar inte eldaren.
Betydelse: Jag hittar inte en tändare eller tändstickor.

Jag tycker inte om platta plommon!
Betydelse: Jag tycker inte om Dadlar.

——-

Lämna gärna en kommentar om du tycker om detta inlägg och vill se fler eller liknande i framtiden!

Denna kvinnan är lite för trött för sitt egna bästa

Hujeda mig vilken dag till att gå fort! I morse var jag så trött att jag sminkade mig på ren rutin, jag tror inte ens att jag egentligen tittade på vad jag gjorde. Det var först när jag kom till jobbet och möttes av en far med lite panik som behövde akut hjälp av mina grafiska finess som jag vaknade till och gäspade utan att blunda i tre minuter.

Många koppas av kaffe mina vänner. Många många många.

Andra dagen med City Gross- kassen  och dagens maträtt var en lasagne med smak av havet. Ni som känner mig vet att jag inte är ett stort fan av ihopkladdad mat. Ni som känner mig ännu bättre vet att jag inte tycker om fisk. Inte ens lite. Så ni förstår ju min absoluta förtvivlan när man blandar dessa två i en och samma maträtt. Men jag var tapper, och lite snål.

Receptet på lasagnen samt våra kommentarer och omdömen kommer under morgondagen! Jag tänkte att det kunde vara en kul grej, vi  turas om att laga mat jag och Ludde. Ger er receptet och våra omdömen på maten. Roligt va?!

Jag knåpade ihop ett nytt tema under eftermiddagen, känns inte riktigt hundra, men vi får pilla oss fram lite i taget, till slut känns det okej. Vad tycker ni där ute, hur känns den?

Klockan är nu sju, och jag precis som barnen går nu till sängs. Ni som ska vara vakna får ha en ypperligt trevlig kväll! Men usch vilket flum flum inlägg. Det är ju verkligen inte min stil. Förlåt. Jag har nog druckit för mycket kaffe.

Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.