Skip to main content

Plaskande X-men

malin sörmlind

Hörrni, vilken sommar vi fick helt plötsligt. Vad hände.. Jo, precis som vanligt var jag inte ens lite beredd på att svettas och dö en smula. Så när skogsmullen från Stockholm, det vill säga Ludde föreslog en dag ute i trädgården log jag utåt men skrek inombords.

 

Okej, sidospår, men jag lovar att det är värt det. En hemlis. Jag fullkomligt avskyr allt som har med trädgård att göra. Allt som har med trädgård att göra älskar dock mig. Jag brukar få höra att jag har gröna fingrar, men nej, det har jag inte. Jag har tur. En väldig tur och otroligt dåligt minne. Förra året glömde jag totalt bort mina tre tomatplantor. Jag vattnade dem typ sex gånger och sen fick moder natur sköta resten av vården. Jag tror att vi plockade runt åttio tomater den sommaren. Minst.

Nu kanske ni tänker att ett hus med en tomt runt tusen kvadratmeter inte är att föredra om man inte njuter av att peta i rabatter. En lägenhet kanske vore smidigare. En liten mysig hyresrätt på sjuttiotre kvadrat, nyrenoverat kök och en balkong i söderläge. Och ja, kanske det. Men jag tycker om att duscha när jag vill och Ludde älskar att klippa gräset. Och jag har nog inga rabatter. Så det är bra. Slut på sidospår.

 

Ludde ville väldigt gärna klippa gräset just denna dag och jag ville väldigt gärna inte det, så jag stapplade till grannen, a.k.a Konsum och köpte en liten pool istället. Jag hade en liten idé att hundarna kanske skulle älska att ha en plats att svalka av sig när det är så förbaskat varmt. Mandus är en liten självplågare och ligger alltid i solen, även om det bara är solfläckarna genom fönstret. Och så flyttar han sig allt eftersom att tiden går. Till slut kokar nästan stackarn, men det är han för korkad för att inse. Jag hade sett så många filmer på youtube innehållande hundar som plaskade och lekte i pooler. De hade så kul och de älskade livet! Mina hundar däremot stod orörliga i en kvart och avskydde livet medans jag plaskade, lekte och hade så kul. Mysfaktorn var på sju av tio. Iso tjurade i flera timmar efteråt.

 

Bildbevis:

mandus-iso-badar

Trots insmörjning av kroppen upprepade gånger med solskyddsfaktor FEMTIO (Va i hela fridens namn??!) brände jag min likbleka rygg till en snygg nyans av beigeröd med mjölk i. Jag fick, som en ren bonus, till ett snyggt kryss över hela ryggen också. Jag har ju nu en given plats i X-men ligan, jag ska bara komma på min superkraft först.

 

Har ni några förslag? Jag är öppen för allt.

Min brorsdotter Astrid älskar verkligen Mandus

Jag kan inte låta bli att le med både hjärta och själ när jag ser detta lilla bildspel. Man ser verkligen kärleken dem emellan och jag blir så stolt över Mandus som är så lugn och fin i barns närvaro. Man kan dra och klämma som man vill på honom, han vill bara kramas och pussas och Astrid är så fin med dem båda två. Hon gick runt och sa Mandus, Iso..  KOM och så vinkade hon dem till sig och blev så glad av alla pussar och kramar. Barn och djur, det är magiskt.

Jag älskar det!

En helg där frasen jag borde inte existerar

malin sörmlind, mandus iso, mandus, iso, malinsormlind

Helgens ledord har varit vila. Både mental och fysiskt. Ludwig var förkyld med feber och jag var löjligt trött, nästintill utmattad efter den djävulska veckan som var. Så jag välkomnade helgen med öppna armar och ett stort leende. Hela familjen samlades i soffan, vi åt gott, pratade och drack mängder av honungsvatten. Tittade på film efter film, säsong efter säsong och bara tog det lugnt.

Ibland behöver man sådana helger, där man inte gör någonting vettigt och inte skäms för det. Sådana helger där dåligt samvete eller frasen “jag borde” inte existerar.

Jag behövde all energi och lugn som jag kunde frambringa inför måndagens provtagning på sjukhuset. Man är inte direkt så kaxig med en tio centimeter lång nål i ryggen. Men mer om det i nästa inlägg.

Tills dess, love you sweeties!

Han är hunden

mandus och iso, malin sörmlind

Det är ganska så precis ett år sedan denna bild togs. I lite mer än ett år har alltså detta yrväder vi kallar för Iso sprungit runt våra fötter, hoppat graciöst över hela rum och studsat runt i en cirkel. Han är hunden som springer rakt fram till vinbärsbusken och tuggar sig fram. Han är hunden som du inte kan lämna ensam i ett rum med kaffe utan att han står på bordet och slickar för allt han är värd.

Han är den hunden som sätter i sig en hel burk av tryfflar och försöker spela oskyldig när han har kakao i hela sitt vita fluffiga ansikte. Han är hunden som sedan kräker upp all tryffel och tycker väldigt synd om sig själv. Han är hunden som älskar att vi käkar popcorn och kollar på film tillsammans.

Han är hunden som tror att han heter Ey Dude!! Han är hunden som lär sig saker fortare än mig.

Mandus har fått en bästa vän, katterna har fått en stalker, jag har fått en kurator och Ludde har fått någon att klippa som ett får. It´s a win win.

En dekoration för golvet

Igår var jag och besökte stadens djuraffär. Jag hade egentligen tänkt att fara till min favvis butik i Sölvesborg, men energin fanns inte riktigt där och jag behövde verkligen ha ett nytt schampo till Iso per omgående. Eller som jag numera kallar honom – Iso TovPontare.

Han är i den där jobbiga fasen nu där han byter hår och det är tovor precis överallt. Jag skulle förklara för Ludde att det kanske var bäst att vi rakade honom kort och skallig så det växte ut som det skulle, rätt och riktigt. Sen att jag råkade säga att vi skulle skalla honom är en annan historia. Luddes blick var helt obetalbar.

Ett balsam spray och nytt schampo för vit päls väntar herren nu inför helgens spa. Båda grabbarna ska badas, borstas samt klippas, både hår och klor.

Jag fann också lite olika mumsiga godisbitar som var 100% naturliga. Enbart frystorkat kyckling och lever, inga tillsatser. Jag tycker om att veta vad jag stoppar ner i deras små magsäckar och gör allra helst eget godis till dem. Jag vet, det kanske är lite överambitiöst, men de förtjänar det bästa. De är ju mina grabbar!

Jag såg också ett horn, ett renhorn för att vara mer exakt och jag tänkte att det där ser ju häftigt ut och ska bara bra för dem. Iso kommer älska den av hela sitt hjärta! Tugg tugg tugg hela dagen lång tänkte jag och kunde se det hela framför mig. Hur han skulle omfamna mig och skrika tack matte, ett horn! Det har jag alltid önskat mig!

Fel. Gjorde han inte. Han verkar tro att det är någon form av dekoration för golvet.

Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.