Skip to main content

Att jaga en gädda som eventuellt inte existerar

Malin Sörmlind, Ludwig sörmlind

I helgen for vi för att fiska. Ludwig packade iordning sin gigantiska fiskelåda som han byggt upp de senaste 25+ åren och jag såg över min lilla låda som jag byggt upp de senaste tio timmarna. Den är så liten och söt och alla mina fina drag har fått ett dragname. Firre Laguna, Lickmy Hook och Sahara Ocean för att nämna några. Jag hade givetvis fått en mindre livskris om någon utav dem fastnat på botten. Möjligtvis hade jag tagit ett dopp för att rädda dem och sedan sjungit en vaggvisa innan jag la ner dem i säkerhet i sitt lilla rum. Vi håller det lite öppet.

Nej, jag äter inte ens fisk. Men jag sväljer kapslar som säger sig innehålla fiskleverolja i stora mängder men nej, jag varken äter eller valfritt tuggar på någonting som kan ha varit med i den lilla sjöjungfrun, det gäller även statister. Men jag tycker att det är mysigt att vara vid havet och låtsas att jag jagar dem. Ni vet, stövlar, pippitröja, lugn musik i öronen, doften av hav och en magisk utsikt. Den delen gillar jag. Själva fiskandet brukar bara pågå i någon minut. Att kasta med spö är inte direkt något min kropp är helt bekväm med. Så jag sitter där på en klippa, metar och låtsas att jag är fullt delaktig. I själva verket fikar jag mest. Det stavas nästan likadant som fiskar. Så det räknas.

Vi var ute i många timmar. Den sista timmarna satt jag mest och kärleksfullt tittade på Ludwig hur han tålmodigt slogs med en gädda vars blotta existens jag tvivlar på. När vi kom hem så tog jag ett långt varmt bad och Ludde lagade kvällsmat. Jag säger inte att det är så, men det kan ha varit så att jag somnade med hela munnen full av tacos.

Tre gånger.

Snarkningar i stereo håller Fru Sörmlind vaken

Tröttheten som jag känner just nu är snudd på gigantisk. Jag är en väldigt lättväckt kvinna och har jag väl vaknat tar det evigheter innan jag kan somna om. Lägg till en make med sömnapné och en hund med för stora mjukdelar i sin hals. Snarkningar i stereo.

Ludde har en bettskena och någonting som man stoppar in i näsan, men ibland somnar han innan dessa små accessoarer har hittat till sin rätta plats. Resultatet? Jag vaknar med ett ryck när han tar ett andetag och det låter som den lilla pojken i the grudge. Efter det är jag vaken, på gott och ont. Efter någon timme somnade jag om en liten stund och då mina vänner hade jag en sådan bisarr dröm! Jag gick på en diet och det enda man fick äta var lila blockljus, 20 cm. Ni må tro att jag tuggade och tuggade. Jag kände till och med smaken av stearin i munnen!

Nu är det snart helg för mig och jag tänker inte ljuga, soffan låter lockande. Men jag ska spela in en liten film först, och den här gången ska fokusen ligga på mig och inte klädhögen bakom mig. Det kan ju vara en bra grej!

Dagens looky är en röd sotad look med en bred eyeliner och neutrala läppar. Sjukt snyggt, rött är så underskattat!

Mallan kör EFIT på instagram

Hej vänner!

Idag är vi tillbaka på banan och det måste man älska! Jag väljer att fira det genom att köra en EFIT på min instagram. (Ett foto i timmen) Ni får liksom föälja med mig hela långa dagen, hur kul som helst! Du följer väl mig på instagram? Mitt motto i livet börjar bli “Pic it och it didn´t happen” så det sker en hel del skoj där som man inte vill gå miste om!

malinsormlind är mitt namn där, leta upp mig och följ med på mina spännande äventyr!

Mallan testar: Vichy

När jag var på apoteket sist för att fylla på i mitt skåp av piller och nödvändigheter så synade jag givetvis hyllorna efter någonting att kladda i mitt ansikte morgon och kväll. Jag pratade med en ytterst hjälpsam kvinna som förstod mina behov och tipsade mig om dessa tre produkter, Vichy Pureté Thermale, Vichy Aqualia Eyes och Vichy Idéalia BB Cream. Jag fick en liten tub i min senaste Glossybox så jag var ju inte helt främmande för märket men jag var ändå lite skeptisk, det skall jag villigt erkänna. Nu har jag använt dessa produkter i snart tre veckor och känner att jag vill göra en liten recension till er.mallan-testar_vichy, malin sörmlind, malinsormlind.se

Vichy Pureté Thermale:

Vichy Pureté Thermale 3-i-1 ansiktsrengöring tar bort ögon- och ansiktsmakeup och verkar samtidigt som ansiktsvatten. Tar skonsamt bort ögonmakeup och rengör huden effektivt utan att förstöra hudens naturliga balans.

Milt parfymerad och passar för alla hudtyper.

Vichy Aqualia Eyes:

En fuktgivande, lugnande och uppfriskande ögongel. Innehåller thermalskt källvatten som lugnar och stärker huden, samt dextran och escin som effektivt reducerar mörka ringar och påsar under ögonen. Minskar torrhetslinjer och trötthetstecken. Den tunna och känsliga huden kring ögonen stärks och ser fräschare ut.

Vichy Idéalia BB Cream:

Vichy Idéalia BB Cream Light passar för alla åldrar och hudtyper, även dig som har känslig hud. Använd Idéalia BB Cream för din dagliga hudvård för att få en jämnare hudton. SPF 25.

Berikad med thermalskt källvatten från Vichy.

Fri från parabener.

mallan-tycker

Vichy Pureté Thermale:

Min hy är otroligt känslig. Med tanke på den mängd av olika medikament som min kropp tar emot på en daglig basis så vorde det väl kanske lite märkligt annars. Jag kan få en del utslag, finnar och små plitor runt hakan och då kommer paniken inom mig. Jag kletar, tvättar, peelar och skrubbar som en dåre och då blir det ju enbart värre. Jag är dessutom otroligt lat, jag avskyr tre stegs lösningar där jag måste tvätta, köra en toner och sedan smörja in.

Med den här snitsiga tuben behöver jag bara göra en enda sak, kladda i ansiktet, massera och sedan dutta av ansiktet med en torr handduk. Min hud känns fantastisk, ren och återfuktad. Lite av en wow effekt om vi ska vara ärliga. Inget vatten krävs, men man kan tvätta av det om man vill. Plitor och finnar is no more och jag är helt förälskad. Jag tror att jag äntligen kan ha hittat min produkt.

Vichy Aqualia Eyes:

Mörka ringar undar ögonen och puffighet är inte något jag direkt föredrar och jag måste erkänna att jag inte riktigt trodde på denna produkt. Men jag blev motbevisad. Man rullar helt enkelt under ögonen och det svalkar skönt. Ringarna försvinner och ögonen känns pigga.

Vichy Idéalia BB Cream:

Jajjemän, min jakt efter den ultimata BB creamen fortsatte. Jag är brutalt nöjd med min deborah men den täcker nästan lite för mycket vissa dagar. Den känns mer som en foundation medans den här täcker lagom och mer jämnar till. Huden känns skön, ser fin ut och ett stort plus för rosa tub, och SPF 25.

Ett enda ord räcker för denna lilla serie av produkter – ÄLSKA.

Debatt: Jag mobbar mig själv till att ta ett steg tillbaka

malin sörmlind

Nu skall jag vara väldigt ärlig i min blogg, men det är jag ju i och för sig alltid här inne. Och jag hoppas att ni läser detta på rätt vis. Tar mina ord till er och att ni kanske kan relatera, ta det till er och att vi tillsammans kan stötta och peppa varandra.

Nio komma sjuttiotre dagar av tio älskar jag mitt arbete, den där sista stunden är den stund då jag sitter framför datorn, ser på mina bilder och jag gör mig redo för att påbörja urval och redigering. Jag gör som vanligt, min lilla ritual som jag måste göra innan jag kommer igång ordentligt. Jag måste sträcka ut kroppen, ha mitt kaffe redo och rätt playlist på Spotify måste väljas.

Sedan drar jag igång och hamnar i en märklig zon av detaljer. Det går fort, bilden hinner inte ens bli riktig skarp i bridge innan jag har valt om den är bra nog och fortsatt till nästa. Man blir snabb i ögonen när man har jobbat ett tag. Man ser detaljer, positioner, ljus, ögon och leenden så snabbt att det ibland kan bli läskigt. Efter det skall redigeringen påbörjas och man måste välja i vilken riktning man vill gå med bilderna, alla måste ju vara enhetliga och hålla samma klass och stil. För mig kan det här steget ta längre tid än själva urvalet. Man provar sig fram och ibland klickar det helt enkelt inte. Man hittar inte inspirationen.

Det är då det kan bli farligt. För det är i det här steget som den andra Malin kommer in i bilden. Tjejen som mer än gärna klankar ner på sig själv, som jämför sig med andra fotografer. Hon intalar sig själv att hon är en dålig fotograf. Hon duger inte till. Hon har misslyckats och nu kommer alla veta att hon är en stor bluff. Jag ser framför mig hur folk viskar, pekar, tisslar och tasslar. Någon gång har jag fått en tomat i slängd i ansiktet och alla har skrattat.

Om man inte passar sig tar den tjejen över och man stänger ner mappen, man vill inte, det blir ju inte bra ändå hur jag än gör. Jag kan lika gärna slänga hela mappen. Man påbörjar någonting annat, tar en paus och lägger tankarna på ett annat håll men efter tag kommer stressen krypandes i magen. Jag måste ta tag i de där bilderna nu, kunden väntar. En klump bildas nästan i magen och jag som var väldigt mobbad i min ungdom kan endast härleda denna känsla dit.

Osäkerheten, rädslan och känslan av att alltid ha gråten i halsen.

Nu tar vi en paus, för ni måste notera det som är viktigt här. Det jag vill förmedla. Det var ingen annan än jag själv som klankade ner på bilderna och fick mig till att tveka på min kunskap och förmåga. Jag mobbar mig själv till att ta ett steg tillbaka. Jag mobbar mig själv så att jag inte vågar utvecklas. Jag vågar inte ta klivet över, dit jag vet att jag hör hemma. Och när man ser det så blir hela situationen så absurd. Jag tillät mig själv att nedvärdera mina verk. Jag tillät mig själv att förminska och tvivla. Ser ni hur löjligt det är? Ute i den stora vida världen skulle jag aldrig någonsin tillåta att någon gjorde mig så illa. Jag hade likt en lejonhona spänt blicken och attackerat utan att ställa frågor.

Vad är då skillnaden? Varför tillåter jag mig själv att attackera det jag håller så kärt? Någonting som får mig att må så bra?

Jag tror att det är viktigt att lyfta fram och lufta den här debatten. För jag är nog inte ensam om dessa känslor. Jag har blivit ganska duktig på att slå bort henne innan hon biter mig. När jag känner att hon närmar sig så tänker jag på någonting som gör mig glad och försöker istället motbevisa henne, Att jag är duktig på det jag gör, jag vet om det och du behöver inte försöka få mig att tänka annorlunda. För jag vet vad jag kan prestera, vad jag kan förmedla och hur jag skall ta mig dit. Så tack och hej. Sedan vinkar jag till henne lite kaxigt inuti mitt huvud. Jag tar ett djupt andetag och blundar en stund och startar om.

Kan ni känna igen er i mina ord?´

Hur gör ni?

Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.