Fotografi

Malin Sörmlind

Sämst jag är som har så många bilder att visa er och så bara glömmer jag bort det hela tiden jämt. Jag skyller på dackefejden, det känns som en logisk ursäkt för denna fadäs.

Ni minns att jag satt här helt fnittrig en fredagseftermiddag och berättade för er att jag dagen därpå skulle plåta Cissi och Julle. En kombinerad kärleksfotografering samt en plåtning till ett projekt som vi har arbetat med i flera månader. Här är några av bilderna från den fotograferingen. Vi var nere vid Mörrumsån, en av mina absoluta favoritplatser för porträtt. Ån är majestätisk som bakgrund, minst sagt.

Det var höst men inte så pass mycket att man ville bibringa någon fysisk skada. Jag blev minsann till och med lite svettig där under min vårjacka. Motljus, kärlek, fantastisk natur, bra musik innan min telefon spontant skrek hej då och dog samt två underbara människor som också är fina vänner. Vi hade så roligt och jag gjorde mitt yttersta att inte ramla ner i ån. Bilderna blev så fina och jag hade så svårt att välja ut vilka bilder att visa er. Men vi börjar så här.

I eftermiddag ska jag utföra lite ärenden innan jag beger mig hem och vi ger oss på det berg av ren tvätt som skall vikas in i sina garderober och jag hörde igår att dammråttorna hade fest bakom min soffa. Den festen tänker jag krascha och stänga ner som en ilsken tonårsförälder.

Jag vet inte om jag får kalla dem för Cissi och Julle, men de är inte här så de kan inte styra mina fingrar. Ja, jag är lite för slut för att blogga, men jag har tråkigt och är lite fast på jobbet så där. Tradigt, men det blir så ibland. Det är bara till att ta det och gå vidare med sitt liv. Sååå, jag väntar på att Ludde ska jobba klart så att vi kan röra oss hemåt, mot mina mysbyxor, mot min soffa och mot mina dudes. Så nu är jag här utan att jobba. Det betyder mest att jag sitter här, käkar godis från lådan som jag inte får röra, dricker kaffe i löjligt stora mängder, lyssnar på dunka dunka musik i hörlurar och surfar rundor. Terroriserar vänner på facebook. Nervarvingen har rullats igång med andra ord.

Jag längtar så innerligt mycket efter morgondagen, känner att jag har börjat komma in i ett sådant härligt virrvarr av inspiration och glädje igen efter en ganska deprimerande period. Så jag vill gripa tag i den känslan och stoppa den under tröjan så att den inte kan rymma ifrån mig. Julle och Cissi är ett sådant där par som bara strålar och nästan sköter hela fotograferingen genom att bara vara sig själva och sådär sprudlande nykära. Vilket gör att jag kan flinandes smyga omkring bäst jag vill i buskar och bakom stenar. Men de är inte rädda för att studsa, hoppa och slänga sig från mindre klippor heller, vilket verkligen gör att man kan gå helt kräjsi i sin kreativitet. Jag ska sitta och spåna ihop ett par bilder i mitt huvud under kvällen som jag skall försöka förverkliga imorgon. Jag älskar det här, innerligt och med en sådan lidelse att man skulle kunna tro att jag var en djup poet med basker.

NU vänner, NU har jag skrivit tre saker på en lista, sådant som måste inhandlas innan jag kan säga helg. Potatis, nikotinfritt snus (jag vet, duktig malin) och frukt så jag håller mig när blodsockret börja dala under helgen. Jag ska försöka baka mig några nyttiga bars också. Recept på detta kommer!

Ha nu en fantastisk helg kära vänner, vi hörs av, det lovar jag. PUSS!

malin sörmlind, fotograf Malin sörmlind

Förra veckan var lite märkligt för oss, tycker ni inte? Jag kan ju i och för sig bara svara för min del. Mina dagar var fulla av kaos. Långa dagar, känslor som svallat, träning, kommentarer hit och dit, strul med diverse medikament och livet har varit lite upp och ner så där som det kan vara ibland ni vet. När det blev fredag och kväll stod jag där i mina pyjamasbyxor och funderade på vad som hände egentligen. Hur kunde det bli sådant kaos. Jag menar, det blev måndag som vanligt, det kändes som att jag hade kontroll och sedan exploderade allt och nästa gång jag tog ett andetag så var det fredag eftermiddag och jag precis som alla andra stod vid disken med tacos och funderade på om jag ville ha gucca eller dipp.

Jag måste bli bättre på att organisera mitt liv tänkte jag igår. Så jag for upp och valde ut fem outfits, hängde allt på galgar med tillhörande smycken och skor. Och i skorna la jag strumpor, trosor och BH. Tre av galgarna packades ner i påsar som ska med till gymmet och två hängdes redo i sminkrummet.

Jodå, mallan goes planering version 3.0.

Bildbevis:

Den här veckan skall bli annorlunda, den här veckan skall jag organisera som aldrig förr, hinna med det jag vill men inte ta ut mig. Det måste bli så. För hör och häpna, jag tyar inte Karl-Oskar. Det kommer ett helt inlägg kring detta fenomen med tid mot liv, inom kort. Orden faller inte riktigt rätt, så det måste slipas lite till.

Måndag, ta ett djupt andetag, nu kör vi! Det kommer bli roligt, jag har mängder att visa er!

cecilia-jägenmark, malin sörmlind

Foto av Cecilia Jägenmark

Ibland hamnar man i situationer där man behöver ta lite självporträtt. Jag som då bloggar om skönhet gör ju detta ganska ofta. Då står jag ensam i mitt sovrum, Kaj står där så ståtligt på stativet och jag har en fjärrutlösare i näven. Ofta har jag lite peppande musik för att komma i rätt stämning och jag har stenkoll på mina vinklar. Jag styr komposition, ljus, bländare och bestämmer hur bilden kommer att bli redan innan jag har startat kameran.

Men så har man tillfällen där en vän tillika modell frågar om hon kan få öva och ta lite bilder med sin kamera. Då blir jag lite som bambi på hal is. För jag har så svårt att slappna av när jag inte har kontroll.

Jo, kontrollbehov är en av de fina egenskaper som jag besitter.

Så kom dagen, det var en måndag. Jag var redo. Nu skulle jag modella skiten ur den här sessionen och alla skulle jubla över mina ack så briljanta moves. Det var planen. Men när jag väl ställde mig mot väggen blev jag så blyg. Och det ligger inte riktigt i min personlighet. Men Cecilia var så duktig och instruerade mig längs vägen. Det var så svårt att inte få vara bakom kameran! Jag tänkte hela tiden som en fotograf och flyttade mig efter hur hon flyttade sig för att hon skulle få till den bilden som jag hade i mitt huvud. Om ni förstår hur jag menar.

Men att liksom slappna av och vara någonting på kommando så där var svårt. Ord som sexig, snygg, glad, sprallig, farlig och cateye slängdes till höger och vänster.  Jag tror att det var nyttigt för mig att vara på andra sidan, jag lärde mig väldigt mycket på den halvtimmen.

Nu har Cecilia redigerat några bilder, jag har fått dessa två som ni ser ovan och jag är så stolt över henne! Bilderna är jättefina och det är så härligt att hon börjar hitta sin personliga stil. GRYMT bra jobbat Cissi, ser verkligen fram emot att göra det här fler gånger. Minst femton, så känner jag.

Så stolt. ♥

Jag kan inte låta bli att le med både hjärta och själ när jag ser detta lilla bildspel. Man ser verkligen kärleken dem emellan och jag blir så stolt över Mandus som är så lugn och fin i barns närvaro. Man kan dra och klämma som man vill på honom, han vill bara kramas och pussas och Astrid är så fin med dem båda två. Hon gick runt och sa Mandus, Iso..  KOM och så vinkade hon dem till sig och blev så glad av alla pussar och kramar. Barn och djur, det är magiskt.

Jag älskar det!

Välkommen in!

Just nu är ni kompisar här.

Malin Sörmlind


Jag har en magisk romans med smink, är kär i ironi, förtjust i mina två hundar, galen i matlagning, djupt förälskad i min man och betuttad i skor. Jag är faktiskt lite snudd på fantastisk. Det är egentligen allt du behöver veta.
E-mail
Vill du komma i kontakt med mig?
e-mail:hej@malinsormlind.se

Företag, vänligen klicka här för att se bloggens policy. Ser fram emot ditt mail!
Arkiv
Twitter
Google translate

Copyright
Tack för att du förstår att samtliga bilder tillhör Fotograf Malin Sörmlind och är skyddade enligt upphovsrättslagen. Bilderna får ej sparas ner på något vis. Vid frågor - kontakta mig per mail.
Senaste Nytt
Övrigt

Tourn





e.l.f. Cosmetics Danmark