Skip to main content

Jag ger er sextusensju ord

En del frågar mig varför jag älskar att arbeta som fotograf. Varför jag älskar att lyfta en stor svart klump och likt ett yogapass röra mig i rörelser som jag misstänker ser ut väldigt som trappscenen i filmen the Grudge.

En bild säger mer än tusen ord. Så här ger jag er sextusensju ord på varför mitt jobb är magiskt, varenda dag.

Det handlar om ögonblicket, det handlar om att stanna tiden. Där och då, du får bara en chans och den utmaningen är det jag älskar. Att fånga den där rena glädjen och kärleken, att fånga livet för en sekund. Jag tror att alla fotografer håller med mig, när man får till den där bilden med stort oh my god, då är det en episk känsla. Man vill stanna hela världen och helt impulsivt starta någon form av koreograferad dans med en folkmassa.

Man jobbar hårt, man lägger ner hela sin kropp och själ och när man lämnar över bilderna och ser kundens lycka, då myser hela min själ.

Jag och min kamera, Kaj, jobbar bra tillsammans och jag har haft den otroliga turen att få föreviga så många människors liv. Det är med en ytterst stor ödmjukhet och tacksamhet som jag läser era mail, tar emot era beställningar, svarar på era frågor och bokar in fotograferingar. Varje gång en ny kund anländer eller en annan återkommer för nytt uppdrag så blir jag så lycklig. Jag har världens bästa människor i min närhet som alltid peppar mig, slänger ut krokar och nämner mig till höger och vänster för att de vill att jag ska få göra det som jag mår som allra bäst när jag gör: Fotografera.

Malin hjärta Kaj hjärta Er är lika med sant.

Pussel, kaffe, planering, kramar och duck face

Efter jobbet igår for jag direkt hem till min vän Lisa. Jag ville hinna dricka lite kaffe och kela med Lisas dotter Saga innan tröttheten skulle hinna ikapp mig och inse att vi slutat arbeta och genast måste sova. Ibland måste man vara lite ful och lura kroppen, jag ser det som hämnd, den lurar ju mig jämt och ständigt.

Vi satt i soffan och drack kaffe, kramades och la pussel. Lisa som är min reklam guru och jag pratade om kommande kampanjer, reklam, samarbeten och planerade sommaren med roliga upptåg och hemligheter.

Sedan tog jag och Saga kort på varandra med min telefon en stund innan jag insåg att jag faktiskt hade Kaj i väskan. Jag frågade Saga om hon ville ta kort med en större kamera istället och hela hon sken upp som en sol.

Saga och jag satte oss på golvet och började sjunga björnen sover och jag visade henne hur man gjorde ett klassiskt duck face. Vi skrattade länge. Hon satt en stund i mitt knä och tog tvåhundra kort på en rosa ballong innan hon istället tog femtio kort på sin egen fot.

Härliga lilla unge, förlåt att jag bara lär dig en himla massa strunt jämt. Vi kan ta de nyttiga sakerna när du blir äldre. Påminn mig om det.

En dag i taget kompisar

God morgon, igen!

Två timmars “sömn” och tre obeskrivligt stora koppar av kaffe senare är jag nu officiellt igång med både skapande av annonser och bildredigering av härliga lilla Novalie. Jag är nu så där trött att jag mest bara fnittrar och blinkar mycket. En del kanske tror att jag flörtar, men det är fel. Jag tänker mer att om jag blinkar många gånger så tar jag ingen lång blink och råkar somna rakt ner på skrivbordet.

I eftermiddag ska jag och Ludde till FIXA-kontoret (företaget som sköter min assistans) och göra en uppföljning på förra årets genomförandeplan. Jag fick hem en kopia från förra årets plan och skulle nu fylla i det som har förändrats sedan dess. Situationer som planera inköp, duka av, laga mat, kommunicera, påklädning, dammsuga och så vidare ska få svar och alternativen av svar är klarar ej, klarar delvis, klarar med hjälp, klarar med stöd, klarar själv eller ej aktuellt.

Det är alltid lite jobbigt att rannsaka sig själv på det viset och Ludde måste alltid sitta med så att vi kan prata igenom vilken ruta som skall kryssas i. Vissa saker minns jag ju inte ens att jag inte klarar av på ett “normalt vis” längre och vissa saker vill jag inte riktigt ta till mig att jag inte kan göra utan hjälp. Det var tufft att se skillnaden, vad som har hänt på ett år, hur förutsättningarna har förändrats, hur jag har förändrats. Att kryssa i en annan ruta än föregående år gjorde ont, det tog emot.

Men en dag i taget kompisar, en dag i taget.

Härliga lilla Novalie

Fotograf Malin Sörmlind står det stort över hela bloggen och jag bjuder er nästan enbart på ytterst välkomponerade mobilbilder inlägg efter inlägg. Lite pinsamt tycker yrkeskvinnan i mig. Men det känns som att ni har lite förståelse för detta just nu. Men bara för att spexa till det hela lite och visa er att jag faktiskt har rastat av Kaj så bjuder jag er på en bild på härliga lilla Novalie i sina vita pluffiga klänning och fint dopsmycke.  Hon dansade och tyckte att reflexskärmen var ytterst intressant. En riktig liten solstråle!

Det är samma bild, en i svartvitt och en i färg, vilken tycker du bäst om?

Nu skall jag snart åka hem. Min kropp längtar märkligt nog efter soffan som jag igår avskydde.

Bus, kramar, bubbleroom, läkarbesök och fisk

Igår var jag som skrivet hemma hos min fru och drack en stor kopp kaffe och busade med barnen. Jag fotograferade Ella och Noel, han i sin tur fotograferade mig och ett äpple och Ella skulle sätta tillbaka linslocket hela tiden. Många skratt och mycket kel med både fru, barn och hund.

Vi pratade om hennes nya blogg som jag ska bygga ihop och hade hon bara kammat sig så hade hon också fastnat på kort i detta inlägg. Men vill man inte så respekterar jag alltid det. Det är väldigt viktigt för mig, jag vill inte hänga ut någon som inte vill det där och då.

Efter någon timme av skoj for jag och Paj hemåt och stannade till på posten för att hämta mitt paket från Bubbleroom. Deras app är den farligaste jag har, det är så smidigt och enkelt att lägga en beställning. Bra produkter, snabb leverans och stor tillgänglighet. Vem vill inte kunna shoppa när man sitter på toaletten liksom.

Ett par ruskigt snygga skor, lite mer smink från NYX samt en tröja rikare for jag hemåt och påbörjade kvällens mat. Fisk stod på schemat och vi vet ju alla att jag inte är ett stort fan av fisk. Ludde njöt dock och det gjorde jag också av min lilla knäckemacka med ost och tomat.

Idag slutar jag en timme tidigare då jag ska besöka min lilla läkare, kroppen är inte en glad och trevlig kompis idag, vartenda andetag och rörelse gör ont och skickar en ilning längs hela mig. Inte en bekväm känsla. Så jag fortsätter med min backup, dricker lite kaffe och rör mig så lite som möjligt. Jag misstänker att eftermiddagen kommer att behövas spenderas i soffan, men jag hänger inte läpp.

För imorgon är en annan dag.

Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.