Djurliv

Iso är en fin hund. Han gör allt det där som förväntas av honom. Det där som gör mig glad, ni vet, sitta, ligga, skälla, snurra, gå fint, vänta på ett varsågod och så vidare och så vidare.

Visst, Iso är fortfarande en valp och det sker lite lite olyckor inomhus men då missar jag oftast hans signaler och får skylla mig själv. Men ni förstår. Iso har en grej som jag verkligen inte uppskattar. Som jag nästintill hatar.

Vi minns ju alla Mandus små tuggäventyr med mina svindyra sminkpenslar, glödlampan och alla de där grisöronen som nästintill tog kål på honom. Jag har lärt mig av mina misstag där men jag har aldrig haft problem med att Mandus liksom stjäl saker mitt framför ögonen på mig.

Sen kom Iso.

Iso förstår inte riktigt det där med att ett bord inte är en stor platta som man kan stå på och att det som är på bordet är hans. Han kan komma med en frukt i käften som han varit och hittat i fruktskålen. Eller något annat mumsigt som faller honom i smaken just då. Jag ligger på som attan med att ta honom mitt i akten så att säga, men han är väldigt smart för att ha en sådan lite hjärna. (?) Jag försöker alltså ligga steget före hela tiden.

Jag misslyckades på nyårsafton. Ganska kraftigt.

Jag var uppe i mitt sminkrum och kladdade på ett ansikte och Ludde var på väg upp för att duscha. När jag möter Iso i hallen ställer han sig och kaskadspyr någonting som är nästintill svart och väldigt väldigt klibbigt. Han tittar ledset på mig med kakao över hela sin vita nos. Jag springer ner och ser att jajjemän, han hade gått upp på soffbordet och ätit upp en låda med chokladtryfflar. Kanske tio stycken. *lång suck*

Jag börjar googla som en dåre och läser på förpackningen att det var inte så mycket choklad i dem ändå. Lugnade ner mig lite när han kräkte två gånger till och tänkte att ja, veterinären hade gett honom kräkmedel ändå, så jag avvaktar och ser vad som händer. Han måste ha fått upp allting nu. Jag vaktade honom som en hök hela dagen och han verkade inte må dåligt alls. Normala hjärtslag, normal andning och han kräkte bara lite lite på eftermiddagen. Nu är han som vanligt igen men jag tror inte att han går upp på borden en gång till.

Förhoppningsvis fick han sig en näsbränna. Jag vet att jag fick iallafall det. Ingen mer choklad på bordet!

Jag ville prova på att göra lite eget godis till grabbarna. Så jag vet vad de stoppar i sig på ett annat vis. Ett kex utan spannmål och ett kex som  både är gott och bra för dem! Jag googlade runt som en galning och fann ett recept som jag ändrade lite grann så det skulle passa mig och grabbarna. Jag blev förvånad över hur lätt det var! Fyra steg så hade grabbarna något riktigt gott att tugga på. En av burkarna ska även Hannas hund Lillebror få. Han kommer älska mig för alltid,

Prova gärna receptet och berätta gärna vad din fyrbenta vän tyckte!

Vad behöver du:


2 äggulor
2 dl naturell yoghurt
Tre matskedar olivolja
2 matskedar fond (fisk fågel eller mittemellan.)
Tre matskedar flytande honung
3-4 dl havregryn

Valfri smaksättning – Jag använde två brukar tonfisk till den ena sorten och en rejäl bit blodpudding till den andra.

Hur gör du:

1. Mixa samman ägg, yoghurt, olja samt fond.

2. Häll i grynen och mixa till en gröt. Är det för slabbigt häller du i mer gryn, är det för torrt häller du i lite vatten. Mixa sedan i din valda smaksättning. Jag gjorde en laddning med blodpudding och en laddning med tonfisk. Man kan liksom ha i lite vad som helst. Nötfärs, rester från gårdagens kyckling, en stek.

3. Klä en plåt med bakplåtspapper. En lösare smet kan klickas ut med sked och en fastare smet kan formas på önskat vis.

4. Grädda i 175 grader i cirka femton minuter. Sänk sedan temperaturen till 100 grader och låt kexen stå tills de är torra. Stäng av ugnen och låt dem eftertorka tills ugnen svalnat, gärna med en glipa i ugnsluckan.

Kexen håller ungefär i en vecka i en tättslutande burk eller påse. Man kan även frysa in dem!

När jag kommer hem från jobbet går jag alltid ut med grabbarna i trädgården. Där får de springa och busa hur de vill tills de inte orkar mera. Mandus som älskar snön far omkring som en dåre medans Iso försöker vänja sig vid all snö och trippade som en liten prinsessa i början.

Det är så roligt att se dem ha så kul tillsammans. De studsar som korna när de släpps ut på vårkanten. Springer från den ena änden till den andra och väntar in varandra. När man bara står där och tittar på ser man det på ett vis men när kameran fångar varenda sekund så blir det kul på ett helt annat vis. Man missar inga detaljer och kan fånga ögonblicken som man vill minnas.

Nu ska jag bege mig hemåt, dricka mängder av glögg och bara njuta av helgen med min lilla familj.

Jag hoppas att ni alla får en fantastisk helg!

20121202-145758.jpg

20121202-145815.jpg

20121202-145829.jpg

Killarna blev iallafall glada över snön! Iso var först ytterst tveksam när han satte tassen i snön. Mandus å andra sidan rusade ut som en dåre och började galoppera lyckligt över hela tomten. Så härligt att se sådan lycka!

Vilken fin första advent det blev med allt det här vita. Hoppas att ni alla har en fantastisk dag!

Jag vaknade till inatt av att min kudde helt plötsligt var väldigt lurvig och rörde sig upp och så ner, sakta sakta. Det hela var väldigt märkligt tills jag tvingade det ena ögat till att öppna sig och fokusera på vad tusan det var för någonting som hänt.

Döm om min förvåning när det inte alls var min kudde, utan Iso som jag låg och höll om. Jag vet att om Ludde vaknat och sett det hela så hade han tvingat ner honom. Så jag log och drog täcket över oss istället och fnissade tyst för mig själv innan jag snabbt somnade om.

Så på min sida av vår 180-säng låg jag i någon märklig liggande skräddare, två katter och två hundar. På Luddes sida låg enbart Ludde och gjorde någon märklig form av sängängel hela natten.

Välkommen in!

Just nu är ni kompisar här.

Malin Sörmlind


Jag har en magisk romans med smink, är kär i ironi, förtjust i mina två hundar, galen i matlagning, djupt förälskad i min man och betuttad i skor. Jag är faktiskt lite snudd på fantastisk. Det är egentligen allt du behöver veta.
E-mail
Vill du komma i kontakt med mig?
e-mail:hej@malinsormlind.se

Företag, vänligen klicka här för att se bloggens policy. Ser fram emot ditt mail!
Arkiv
Twitter
Google translate

Copyright
Tack för att du förstår att samtliga bilder tillhör Fotograf Malin Sörmlind och är skyddade enligt upphovsrättslagen. Bilderna får ej sparas ner på något vis. Vid frågor - kontakta mig per mail.
Senaste Nytt
Övrigt

Tourn





e.l.f. Cosmetics Danmark