Alva, Kerstin

God morgon vänner! Jag har inte somnar ännu men jag hoppas att ni har sovit gott! Här ligger jag i soffan med en stor varm filt över mig och en fluffig kudde under mitt huvud. På tvn rullar sjunde säsongen av How I met your mother och jag har en snarkande hund precis bredvid mig och en vid mina fötter. Alva ligger på min mage och vaktar mig.

Jag vaknade vid 01:28 och precis som den nya traditionen sig bör, så kunde jag inte somna om. Jag somnade till ganska många gånger, ni vet sådana där ryckningar. Jag satt inne på bubbelrooms app för att titta efter en klänning till midsommar. Men helt plötsligt tappade jag både telefon och huvud. Jag har nog gjort så hundra gånger under nattens timmar. Men jag lyckas inte somna. Det här är ju brutalt märkligt. Jag har inte sovit mer än 6 timmar sedan torsdags..

Min kropp är inte glad på mig, den behöver 10-13 timmars sömn för att vara nöjd. Och jag har ju sovit ganska mycket mindre än så. Jag misstänker att jag får hålla mig i soffan idag. Imorgon är det ju dags för att arbeta igen, ny vecka med mängder av roliga saker planerade!! (Hemligheter på gång, stora sådana!)

För att återgå:
Har ni några tips på hur man sommar? Hur gör du? Har du svårt för att somna? Jag måste titta på tv tills jag somnar, det kan ta flera timmar. Ludde å andra sidan säger mer Nähä, om man skulle sova. Tre sekunder senare sover han. Bokstavligt talat, tre sekunder. Jag är löjligt avundsjuk.

Att sova är ju min hobby. Jag vägrar bli en sån där som alltid går upp 04:20, läser tidningen, lyssnar på radio och dricker kaffe på fat. Inte ännu, det känns för tidigt. Eller?

Finaste Kerstin mår inte så bra.

I lördags noterade Ludwig att hennes blinkhinna var över halva hennes ögon och att den liksom satt fast där hur mycket hon än blinkade. Vi googlade som dårar och fann att det kunde bero på mask, så vi avmaskade henne direkt. Vi läste även att det kunde bero på stress, så jag släckte ner överallt, tände lite ljus och startade en skiva med Enya samtidigt som jag satt och strök henne över magen. Det här borde ju fungera tänkte jag och klappade på där i godan ro.

Icke.

Jag ringde veterinären och frågade om jag kunde ta med Kerstin till pojkarnas tid nästkommande dag. Det kunde jag. Nästa utmaning var att åka hem och be till en Gud som jag inte riktigt tror på att hon var hemma. Planen var annars att gå runt utanför huset, skrika hennes namn och skaka en burk med godis som en maracas. Tack och lov låg hon hemma på soffan och lyssnade på P4.

Så in vi for med Kerstin i bur, killarna i tvillingkoppel och pärmen med alla deras stamtavlor och viktiga papper. Jag glömde givetvis både plånbok och jacka hemma. Vi var så tidiga att jag hann bekanta mig med både en kaxig lite Shitzu-blandis och den största rottweilerhona jag någonsin skådat.

Väl inne i undersökningsrummet bekantade sig min fina djurdoktor Emelie med både Iso och Kerstin, Mandus fick flera pussar då de känner varandra sedan länge. Hon undersökte Mandus och fann ett litet blåsljud på hjärtat, vilket inte är ovanligt för en Cavalier, och det var inget som var direkt alarmerande. Hon rekommenderade att vi bokade en tid för att plocka bort tandsten samt en tid för en kastrering då han har en hängpung som är lite väl stor. Han ska ändå inte avlas på och med en kastrering minskar ju riskerna för cancer och så vidare, så varför inte. Han får dö som oskulden med hängpung.

Ingen utav killarna gav ett ljud ifrån sig när de fick sina vaccinationer och jag fick flera komplimanger för hur lugna mina djur var. (Då blev Fru Sörmlind mallig.) När killarnas undersökningar var klara somnade de tvärt på golvet och vi gick över till Kerstin. Hon hade en normal temperatur men helt klart dämpad i sig själv vilket kan tyda på en infektion, så vi fick ordination om antibiotika i fyra dagar och att vi skulle återkomma om problemen kvarstod.

Nu är vi äntligen hemma efter en dag full av uppdrag och upptåg. Alla ligger helt utslagna i soffan och jag tänker joina dem med gott samvete. Ludde får kirra kvällsmat tror jag bestämt.

När jag kommer hem från jobbet brukar jag sätta mig framför laptopen i soffan, med en kopp kaffe och gå igenom lite mail, surfa runt lite på facebook och bara låta hjärnan varva ner. Lyssna på lite musik, lägga upp morgondagens arbete och bara.. Vila.. (?)

Men försök ni att arbeta under dessa förhållanden kompisar:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ursäkta kass bildkvalité, hej dålig inbyggd webcam. Men notera att en katt vinner alltid, förr eller senare.

MVH – Crazy Cat Lady no1.

Ibland är det riktigt svårt att få någonting gjort hemma vid datorn på kvällarna. Stinson kräver uppmärksamhet och om man inte ger honom den omedelbart så gör han allt i sin makt för att ta över situationen. Han sitter bredvid lite lugnt och vips så ligger han raklång över mina knän eller ibland datorn. Ser mig in i ögonen och brummar som en traktor. Puffar med sin nos mot min haka och bara är.

Det är i sådana situationer som jag ger vika. Släpper allt jag gör och bara ger honom min fulla uppmärksamhet. Busar, myser och busar lite till. Förr eller senare tröttnar han alltid och bara går. Och då ligger jag där ensam på golvet och känner mig..

Övergiven, ensam och lite dammig.

Helgen börjar närma sig sitt slut och jag sitter här med lappisen i knät och en katt som kurrar och slickar (?) mig på näsan. Vi har helgen välkomnat en kille till familjen som nu går under flera olika namn. Alternativ så som Stinson, Stig-Helmer och Leif viskas och vi väntar på att se vilket som känns mer naturligt. I dagsläget heter han Blixten och kommer från Lilla Holje Djurhem i Olofström.

Mer information om detta kommer då jag planerar att spela in en vlogg om det hela inom det närmaste. I fredags var vädret kasst och under lördagen hade jag ett så kallt PMS ansikte. Inte något jag vill föreviga direkt.

Vi har tagit det lugnt hela helgen, ordnat lite här hemma med kablar och sådant som jag inte förstår, så jag var mer ett moraliskt stöd som höll i spikar och surfade på facebook med mobilen.

Jag tänkte att jag skulle fotografera lite här hemma och började med Mandus som bara ville sova, så jag gjorde det hela lite roligt i stället. Alva gäspade som vanligt och Kerstin ser allmänt märklig ut. Malins myshörna har fått sig en makeover som ni ser på bilden men mer info om detta kommer också i den kommande vloggen! 😉

Håll ut vänner, för den här vloggen kommer bli amazing, för jag har lärt mig hur man gör så att man pratar som en chipmunk.

Välkommen in!

Just nu är ni kompisar här.

Malin Sörmlind


Jag har en magisk romans med smink, är kär i ironi, förtjust i mina två hundar, galen i matlagning, djupt förälskad i min man och betuttad i skor. Jag är faktiskt lite snudd på fantastisk. Det är egentligen allt du behöver veta.
E-mail
Vill du komma i kontakt med mig?
e-mail:hej@malinsormlind.se

Företag, vänligen klicka här för att se bloggens policy. Ser fram emot ditt mail!
Arkiv
Twitter
Google translate

Copyright
Tack för att du förstår att samtliga bilder tillhör Fotograf Malin Sörmlind och är skyddade enligt upphovsrättslagen. Bilderna får ej sparas ner på något vis. Vid frågor - kontakta mig per mail.
Senaste Nytt
Övrigt

Tourn





e.l.f. Cosmetics Danmark