Det heter hjälpmedel, inte stjälpmedel

Ibland måste man se sig i spegeln och berätta för sig själv att det heter hjälpmedel och inte stjälpmedel. Jag har en hel drös med olika saker som ska hjälpa mig i vardagen men jag har på något vis alltid tyckt att det är… Pinsamt att använda dem.. Att jag klarar det själv, att jag ska klara det av egen styrka och vilja. För det gör alla andra.

Men igår satte jag mig ner och det slog mig plötsligt att även om jag använder mina hjälpmedel så är det fortfarande jag som gör det, av egen kraft och styrka. Och det är inte pinsamt att behöva hjälp. Det är starkt att erkänna att man behöver hjälp. Som en blixt slog ner rakt i min hjärna. Helt plötsligt blev allt kristallklart.

Skit i alla andra, alla har inte samma förutsättningar och du måste se till dig själv först.

Varför nästan smyga längs väggarna, bli onödigt trött och nästintill blå i ansiktet för att sätta den ena foten framför den andra och överhuvudtaget hålla balansen de dagarna som kroppen verkligen inte lyder och demonerna tror att de vinner. Varför ta ut mer energi än nödvändigt, varför inte spara den energin till de saker som jag verkligen vill göra.  Jag älskar mitt jobb, att fotografera är det roligaste jag vet och jag har handikappanpassat mitt arbete i den mån som det går. Det är inga problem på den fronten och kunderna behöver aldrig fundera på hur jag ska klara av mitt arbete.

Min farmor säger alltid;

Det är ingen som ser hur eller hur länge du har gjort någonting, de ser bara slutresultatet.

Och jag levererar aldrig någonting som inte är av 100% kvalitet. Jag är trött på kvällen efter en fotografering, men jag somnar alltid med ett leende på mina läppar då jag vet att jag givit mitt allt. Om inte Ludde snarkar. Då ler ingen.

Så det var med stor stolthet i rösten som jag svarade ett rungande ja när Ludde försiktigt frågade om jag ville ha stolen idag. Han blev förvånad och glad. Jag såg i hans ögon att han nu visste att jag äntligen hade förstått vad min kropp behöver. Jag är fortfarande grym, nu orkar jag bara vara grym lite längre.

I´m here, I´m handicapable –  Get used to it.