Skip to main content

Jag så redo att bli mamma

IMG_5361---

 

Ja så här sitter jag nu. Det är söndag, jag har tvättat mitt hår, lagt en ansiktsmask, tagit ett avslappnande bad och tittat på väldigt många avsnitt av Geordie Shore. Så pass många att mina fingrar fortfarande ser ut som russin, fast håret hunnit självtorka. Jag kan inte hjälpa det. Jag är besatt av reality tv. Att se dessa unga människor helt på egen hand bli tokigt berusade av livets alla shots och begå misstag efter misstag för att då lära sig viktiga lärdomar som de kan bära med sig för resten av sitt liv tilltalar liksom modern inom mig på en förbluffande ny nivå. Jag vet inte varför.

Det är också väldigt bra tv att liksom ha på i bakgrunden medans man gör andra saker för när man kommer tillbaka kan man nästan vara säker på att samma människor bråkar fast om en helt ny sak efter en helt annan utekväll. Men det slutar alltid med att alla är vänner igen så man får den där gosiga känslan i magen och det gör mig glad.

 

Den här helgen har jag nog sovit mer än Törnrosa gjorde. Hela förra veckan låg jag hemma med en feber och något som jag så här i efterhand känner igen som urinvägsinfektion. Som njurbarn har man en del sådana per år så man känner inte av dem förrän de är borta nu för tiden. Varenda gång jag vaknade var jag törstig eller hungrig så tillslut kände jag mig som ett spädbarn som vaknade var sjätte timme och behövde omtanke. Eller hur ofta behöver bebisar typ äta..? Jag är så redo att bli mamma, hör ni?!

 

Vi nu är redo inför en ny spännande arbetsvecka och diverse läkarsamtal. Mer om det kommer vid ett annat tillfälle. Nu ska jag stänga ner datorn, släcka mer alla miljoner av myggljus som tänts, packa in mig från altanen och poppa mig lite popcorn innan sängen väntar.

 

Imorgon kommer ett spännande inlägg som jag arbetat på i några dagar. Saker jag önskar att jag hade vetat som sextonåring. Ooooh. Spicy.

Slut på bloggpaus, därmed basta, stjärnstopp och allt såntdär

Bild lånad av ludwigsormlind.se

 

Vänner. Jag gjorde det. Eller ja, tekniskt sett vi. Men jag tänker ta 78% av all cred för denna resan. Det är helt enkelt bara så jag arbetar. Nu kanske ni fortfarande är i ren chock efter att äntligen ha fått något som helst livstecken efter semestern. Jag kunde ju ha ramlat ner i en fjord någonstans i Norge utan att många av er ens hade fått veta någonting.  Jag förstår, men ni behöver inte vara ledsna, låt oss istället se det som så här, vi går en ny spännande höst tillmötes och jag har efter den här semestern noll som helst rätt att skrika bloggtorka. Alot of shit went down om vi säger så. Så pass mycket att vi behöver dela upp det på dagar. Ludwig startade konceptet och har ett försprång på några dagar så om ni vill kan ni gå in och läsa dessa inlägg först så är ni förberedda sedan när sanningen dyker upp här på min blogg. Inte för att vara sådan alls, meeeen jag har efter att ha läst Luddes tolkning av de första dagarna insett att män och kvinnor tolkar samma händelse totalt olika. (Läs Luddes inlägg här.)

 

Paus för harkel och effekt.

 

Men för att snabbt sammanfatta efter semestern. Jag hade en man och två hundar med mig till Norge och samma antal med mig tillbaka (phew). Jag åkte från Bolsvägen med en mjölkvit hudton och har så här flera veckor senare av både sol och sommar precis samma hudton. (Heja solskyddsfaktor en miljon). Jag har ätit otroligt mycket god mat som jag alltid har glömt bort att både fotografera och skriva mer receptet på och jag har utan någon som helst aning om varför färgat håret lila. Vi kan kalla det för en trettioårskris, eller så kan vi kalla det för vad det är. Skitballt.

Så, jag har nu hur många skojiga bilder som helst och sagor från världens alla hörn, läs norden, att dela med er.

Imorgon kör vi. Let´s kick this off.

 

I HAVE MISSED YOU!!

Plaskande X-men

malin sörmlind

Hörrni, vilken sommar vi fick helt plötsligt. Vad hände.. Jo, precis som vanligt var jag inte ens lite beredd på att svettas och dö en smula. Så när skogsmullen från Stockholm, det vill säga Ludde föreslog en dag ute i trädgården log jag utåt men skrek inombords.

 

Okej, sidospår, men jag lovar att det är värt det. En hemlis. Jag fullkomligt avskyr allt som har med trädgård att göra. Allt som har med trädgård att göra älskar dock mig. Jag brukar få höra att jag har gröna fingrar, men nej, det har jag inte. Jag har tur. En väldig tur och otroligt dåligt minne. Förra året glömde jag totalt bort mina tre tomatplantor. Jag vattnade dem typ sex gånger och sen fick moder natur sköta resten av vården. Jag tror att vi plockade runt åttio tomater den sommaren. Minst.

Nu kanske ni tänker att ett hus med en tomt runt tusen kvadratmeter inte är att föredra om man inte njuter av att peta i rabatter. En lägenhet kanske vore smidigare. En liten mysig hyresrätt på sjuttiotre kvadrat, nyrenoverat kök och en balkong i söderläge. Och ja, kanske det. Men jag tycker om att duscha när jag vill och Ludde älskar att klippa gräset. Och jag har nog inga rabatter. Så det är bra. Slut på sidospår.

 

Ludde ville väldigt gärna klippa gräset just denna dag och jag ville väldigt gärna inte det, så jag stapplade till grannen, a.k.a Konsum och köpte en liten pool istället. Jag hade en liten idé att hundarna kanske skulle älska att ha en plats att svalka av sig när det är så förbaskat varmt. Mandus är en liten självplågare och ligger alltid i solen, även om det bara är solfläckarna genom fönstret. Och så flyttar han sig allt eftersom att tiden går. Till slut kokar nästan stackarn, men det är han för korkad för att inse. Jag hade sett så många filmer på youtube innehållande hundar som plaskade och lekte i pooler. De hade så kul och de älskade livet! Mina hundar däremot stod orörliga i en kvart och avskydde livet medans jag plaskade, lekte och hade så kul. Mysfaktorn var på sju av tio. Iso tjurade i flera timmar efteråt.

 

Bildbevis:

mandus-iso-badar

Trots insmörjning av kroppen upprepade gånger med solskyddsfaktor FEMTIO (Va i hela fridens namn??!) brände jag min likbleka rygg till en snygg nyans av beigeröd med mjölk i. Jag fick, som en ren bonus, till ett snyggt kryss över hela ryggen också. Jag har ju nu en given plats i X-men ligan, jag ska bara komma på min superkraft först.

 

Har ni några förslag? Jag är öppen för allt.

Tankar och funderingar kring semestern

Igår las de sista förslagen och förändringarna inför sommarens kommande semester. Det var inget märkligt på något vis i världen men det var lite som skulle pysslas med vilka vecka vi kunde stänga så att mamma och pappa kunde ta en veckas ledighet, vilket är otroligt viktigt för mig. Egna företagare och allt det där och jag köper det, men alla behöver vila upp sig för att orka inför vinterns kalla och gråa månader. Då är det lite pyssligt att få det till att klicka på ett bra vis med alla andras semester så att det är en jämn belastning och arbetsstyrka kvar på arbetsplatsen. Vi är en liten personalstyrka med sex personer på Sörmlinds och vi har alla olika uppgifter och områden. Jag vill gärna ha semester med min man och min mamma vill gärna ha semester med sin så då försvinner två personer hur man än gör, så ni förstår – pyssel. Men på ett fantastiskt vis, för det är i sådana situationer som man märker hur man kan kompromissa och arbeta tillsammans för att alla ska bli nöjda och glada, som en liten arbetsplatsfamilj.

 

Ludwig och jag har pratat och drömt länge om att göra något lite annorlunda i år. Det är inte riktigt ristat i sten ännu men när det är det kommer jag att bubbla om det fram tills dess så ni kommer förmodligen att toktröttna på allt prat om resan. Vi har snart varit tillsammans i nio år, om bara några dagar faktiskt, men vi har aldrig tidigare gjort en sådan här grej. Vilket i sin tur är märkligt då vi båda älskar äventyr. Men tidigare år har jag inte mått så bra, så halva semestern har tillbringats i hemmets lugna vrå så att jag kunnat sova ikapp mig och jag har inte kunnat fysiskt röra mig från soffan på grund av all smärta. Så det har varit lite annorlunda.

 

Men nu i år. Nu gör vi det.

 

Jag kommer fortfarande vara trött, jag kommer fortfarande ha ont. Men nu gör vi det. Äventyret är vårt.

 

Vi kommer att ha en sen semester i år. Vilket jag i ärlighetens namn föredrar. Vädret brukar ändå inte vara så kanon i juni och juli. I augusti har de flesta också återvänt till sina arbetsplats så man är lite alone så där, vilket jag gillar. Världen är liksom lite mer ”normal” igen i och är iallafall på väg tillbaka till sin vanliga rutt med öppettider och priser.

 

Alla tänker ju givetvis olika kring det där. Hörni kompisar. Vad föredrar ni och hurdan semester skall ni ha i år? Har ni några roliga tips på vad man kan hitta på i detta avlånga land?

BTS från Cecilia Jägenmarks Plåtning med Annika Gustavsson Jewllery

Jag hade den otroligt stora äran att agera fotoassistent och BTS-fotograf till den ytterst talangfulla Cecilia Jägenmark när hon plåtade ursnygga smycken som Annika Gustavsson skapat. Emma Cervin stod för makeupen och modellen var Sofie Lloyd.

 

Vi hade en sjukt kul dag någonstans i Bräkne-Hoby och det var spännande att plåta på ett lite annat vis än vanligt. Att fotografera vad som händer bakom kulisserna och ge en överblick över hela situationen istället för att sikta in sig på modellen, produkten och eventuellt få in lite omgivning är helt annorlunda och helt olikt varandra. Jag tycker att det är nyttigt att ta del av andra delar av processen också för att kunna avancera, låta kreativiteten flöda och lära sig mer. Sen vill jag ju givetvis finnas där för Cecilia så som hon har gjort för mig. Hon är den som gång på gång dragit med mig på roliga saker och mer eller mindre peppat mig hela vägen när min inspiration legat på noll och jag tjurat ihop. Jag är henne evigt tacksam för det. Så när hon än behöver mig så vill jag mer än gärna hänga på. Det är både roligt och otroligt lärorikt, så why not liksom.

 

Jägenmarks bilder blev precis som förväntat helt amazing, ni kan se dem här. (Lämna henne gärna en kommentar!) Men nedan följer ett inlägg med mina bilder från dagen bakom kulisserna, håll tillgodo!

 

sofie-lloyd-jagenmark, malin sörmlind, cecilia jägenmark

Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.